Strålsäkerhetsutbildning för skyddade områden

1. Föreskrifter

Föreskrifterna nedan är listade för kännedom.

SSMFS 2008:27

Strålsäkerhetsmyndighetens föreskrifter om verksamhet med acceleratorer och slutna strålkällor

SSMFS 2008:51

Strålsäkerhetsmyndighetens föreskrifter om grundläggande bestämmelser för skydd av arbetstagare och allmänhet vid verksamhet med joniserande strålning

Det finns även ett tillstånd, utfärdat av Strålsäkerhetsmyndigheten (SSM) specifikt för MAX IV-laboratoriet, som reglerar driften på anläggningen.

Strålsäkerhetsrelaterade instruktioner, beskrivningar, rutiner och regler samt organisationsplanen för strålsäkerhetsarbetet finns samlade i en kvalitetshandbok.

2. Risker förenade med arbete i strålningsmiljö

Stråldoser vid joniserande strålning mäts i sievert (Sv). 1 Sv är en mycket stor stråldos, och oftare används därför enheten millisievert (mSv) eller mikrosievert (µSv).

Den genomsnittliga bakgrundsstrålningen i Sverige är drygt 4 mSv per år. Nästan hälften, ca 2 mSv per år, orsakas av radon i inomhusluft. Kosmisk strålning, naturligt förekommande radionuklider i mat, vatten, mark och byggnadsmaterial, kalium-40 i kroppen samt medicinska undersökningar bidrar till resten av totaldosen på 4 mSv. Personal på MAX IV erhåller ca 0,3 mSv per år i medeltal utöver bakgrundsstrålningen. Stråldoserna mäts med en dosimeter, som bärs under tiden personalen finns på MAX IV, normalt ca. 2000 timmar per år.

De biologiska effekterna av joniserande strålning kan klassificeras antingen som akuta eller sena strålskador. Akuta skador uppstår vid höga stråldoser (över 1000 mSv) under en kort exponeringstid (veckor) vilket resulterar i cellskada eller celldöd. Detta kan leda till att ett organs funktion försämras eller upphör. Dessa skador uppstår alltid över en viss tröskeldos, vilken varierar beroende på organ- och vävnadstyp. Över denna tröskeldos kommer skadans svårighetsgrad att öka med ökad stråldos. Akuta strålskador drabbar främst benmärg, mag- och tarmsystem och centrala nervsystemet och symptomen kan vara illamående, kräkningar, diarré, hudrodnader, nedsatt immunförsvar, linsgrumling och sterilitet. I värsta fall kan akuta strålskador leda till livshotande tillstånd.

Sannolikheten för sena skador, dvs. cancer eller ärftliga effekter, ökar med stråldosen och sannolikheten att avlida p.g.a. strålningsinducerad cancer är 5% per 1000 mSv. Detta innebär att varje tillskott av strålning medför en ökad cancerrisk. Åldern har stor betydelse för den individuella risken där foster och småbarn är känsligare än vuxna. Vad gäller ärftliga förändringar så pekar djurstudier på att det kan förekomma men det finns inga statistiska belägg för att det även förekommer hos människor.

3. Strålkällor vid MAX IV

Linjäracceleratorn (linac) vid MAX IV kan accelerera elektroner till höga energier (3 GeV). Elektronerna avleds till någon av de två lagringsringarna eller till kortpulsanläggningen (SPF). Det finns huvudsakligen fyra källor till joniserande strålning:

  • Elektroner som förloras från acceleratorn och ringarna ger upphov till gamma- och neutronstrålning.
  • Den ovan beskrivna strålningen inducerar i sin tur aktivitet i accelerator-/ringkomponenterna och närliggande material. Denna strålning finns kvar även efter att acceleratorn/ringen stoppats och klingar av med tidskonstanter specifika för de inducerade radionukliderna.
  • Synkrotronstrålningen som används för forskningen vid strålrören.
  • Klystronerna i klystrontunneln avger strålning under drift.

4. Indelning av områden

När acceleratorn eller ringarna vid MAX IV är i drift produceras joniserande strålning. Strålningsnivåerna skiljer sig åt mellan olika områden. MAX IV är indelat i tre olika typer av områden:

  • Kontrollerat område (område med hög strålningsnivå)
  • Skyddat område (förhöjd strålningsnivå kan förekomma)
  • Normalt område
MAX-IV-p08-(v.2016-02-23)-2-cropped
Figuren visar de kontrollerade områdena (röda) i källarplanet (plan 8), vilka utgörs av kanontestrummet, linactunnel, SPF, och SPF-strålrörshytten. Resterande områden i källarplanet är skyddade (gula).
MAX IV - R1-(v.2016-02-24)-cropped
Figuren visar de kontrollerade områdena (röda) på markplan (plan 10), vilka utgörs av 1,5 GeV- och 3 GeV-ringtunneln, strålrörshytterna, de två ingångarna till linactunneln samt kavitetstestrummet. Resterande områden är skyddade (gula) förutom kontorsbyggnaden som är normalt område (grönt).

Alla ingångar till skyddat och kontrollerat område är märkta enligt nedan.

skyddat_område

kontrollerat_område

5. Tillträde

Tillträde till skyddade och kontrollerade områden medges endast till den som tagit del av den relevanta säkerhetsinformationen och kvitterat ut ett personligt passerkort. Dörrar som leder till skyddade och kontrollerade områden är låsta och passerkortet krävs för att öppna dem. Det är förbjudet att ge kortet till någon annan och det är även förbjudet att släppa in någon som inte har ett eget kort. Om du själv har tillträde är det dock tillåtet att ta med besökare till skyddade och kontrollerade områden under förutsättning att dessa hela tiden ledsagas och är registrerade som besökare i receptionen. Ledsagaren ansvarar då för besökarna.

På skyddat och kontrollerat område skall en personlig dosimeter bäras. Detta gäller för hela MAX IV (kontorsbyggnaden är normalt område och där behövs ingen dosimeter). Då dosimetern inte används förvaras den normalt på en av de avsedda dosimetertavlorna. Det finns två typer av personliga dosimetrar.

Om du är anställd vid MAX IV skall du bära en personlig TL-dosimeter (TLD).

Om du inte är anställd vid MAX IV, men tillbringar mer än två månader per år på MAX IV, skall du bära en TLD. Du ombeds uppskatta antalet månader per år som du kommer att tillbringa på MAX IV på säkerhetsintyget.

Om du inte har en TLD skall du istället bära en DIS-dosimeter. Dessa kan du själv kvittera ut på bottenvåningen i kontorsbyggnaden och där finns också instruktioner för användande/återlämning.

TLD_small
En TL-dosimeter (TLD).
DIS_small
En DIS-dosimeter.

Vid besök räcker det att personen som ansvarar för gruppen bär sin personliga dosimeter.

6. Tillträde till kontrollerade områden

Kontrollerade områden, dvs. acceleratorområden och strålrörshytter, är områden där strålningsnivåerna kan vara betydande. Alla ingångar, inklusive betongportar, som leder till ett kontrollerat område är märkta ”kontrollerat område” och är försedda med informationslampor ovanför dörren.

Tillträde till kontrollerat område är inte tillåtet om inte separat strålsäkerhetsutbildning för kontrollerade områden är genomförd.

acc_dörr_liten
Tillträdesdörr acceleratorområde.
20160302_172506-rot
Tillträdesdörr strålrörshytt.
20160729_163515_resized_cropped
Öppen betongport till ett acceleratorområde.

7. Strålning utanför kontrollerade områden

Designmålet för MAX IV är att personal som uppehåller sig på laboratoriet under ett år (2000 timmar) maximalt skall erhålla en dos på 1 mSv. Detta har legat till grund för dimensionering av väggarna som omger accelerator-/ringområdena och strålrören. Strålnivåerna i de angränsande områdena kontrolleras av strålsäkerhetsteamet med hjälp av handhållna samt stationära detektorer.

Klystronerna i klystrontunneln avger strålning under drift. Klystrontunneln löper parallellt med linactunneln och i den finns 21 klystroner placerade. Vid arbete närmare än 2 m från en klystron skall direktvisande elektronisk dosimeter användas. Om dosimetern larmar skall strålsäkerhetsteamet kontaktas.

Om strålnivåerna i klystrontunneln bedöms vara höga kan denna spärras av under drift. Den måste då sökas av innan acceleratorn kan startas.

8. Radiologiskt arbetstillstånd

Det är förbjudet att ändra på eller flytta utrustning som kan påverka strålsäkerheten utan tillstånd från strålsäkerhetsteamet. Detta inkluderar följande:

  • Det är förbjudet att flytta skärmningsmaterial, såsom betong, järn och bly.
  • Strålrörshytterna är skärmade med bly och målade med orange färg. Det är förbjudet att borra eller på annat sätt utföra ändringar på hytterna, eftersom strålning då kan ta sig ut. Detta gäller även röret som transporterar synkrotronljuset från optik- till experimenthytten.
  • Det är förbjudet att montera ner eller öppna de orange skydden (chikanerna) som används för kabel- och mediagenomföringar vid strålrörshytterna.
  • Det är förbjudet att ändra eller flytta komponenter eller utrustning som ingår i personsäkerhetssystemet, såsom dörrbrytare och strålningsmonitorer.
  • Det är förbjudet att utföra arbeten på kontaktorerna till klystronerna och RF-sändarna.

 

I vissa fall är utrustningen märkt, eller märkt och låst, men detta är inte alltid fallet.

20160801_142103_resized 20160801_142410_resized

Innan arbete enligt ovan genomförs skall ett radiologiskt arbetstillstånd utfärdas tillsammans med strålsäkerhetsteamet. Tillståndet skall vara signerat både av personen som ska utföra arbetet och av en person som tillhör strålsäkerhetsteamet.

9. Övriga regler

  • För att förhindra att personer utsätts för förhöjda strålnivåer kan områden tillfälligt spärras av. Avspärrningen är i dessa fall märkt med skylt för strålningsfara och området får då inte beträdas.
  • Det är förbjudet att strömsätta modulatorer och RF-sändare med alternativt kablage.
  • Det är förbjudet att, utan strålsäkerhetsteamets godkännande, till MAX IV medföra, beställa eller köpa strålkällor, radioaktivt material eller annan utrustning (t ex röntgenrör och UV-lampor) som kan avge joniserande strålning.
  • Gravida kvinnor har laglig rätt att under återstoden av graviditeten omplaceras till arbete som inte är förenat med joniserande strålning. Du är välkommen att kontakta strålsäkerhetsteamet vid eventuella frågor rörande detta.

 

20131009_135743-600
Tillfälligt avspärrat område.

Om du har frågor eller vill ha mer information, kontakta säkerhetsgruppen.

Strålskyddsövervakare MAX IV 0703-973296 På MAX IV under drift
Magnus Hörling 0706-695960 Strålskyddsingenjör
Magnus Lundin 0709-997947 Strålskyddsingenjör
Anders Rosborg 0733-323307 Strålskyddsingenjör
Dadi Thorsteinsson 0722-492525 Chef säkerhetsgruppen