Nytt sätt att behandla cancer

Nytt sätt att behandla cancer

Robert Gustafsson, doktorand i biokemi vid Stockholms universitet, och Markel Martinez Carranza, utbytesstudent från Spanien som skriver sin kandidatuppsats i bioteknik vid Stockholms universitet, ingår i ett forskarlag från fem svenska universitet som har hittat ett helt nytt sätt att behandla cancer. Konceptet har presenterats i den ansedda tidskriften Nature och bygger på att hämma ett specifikt enzym, MTH1, som cancerceller till skillnad från normala celler är beroende av för sin överlevnad.

– I den nyss utkomna artikeln i Nature har vi tittat på hur olika läkemedelskandidater binder till ett speciellt protein. På detta sätt kan vi få information om hur man kan utveckla dessa läkemedel så att de kan bli bättre anpassade för att binda till ett visst protein och den sjukdom som proteinet representerar, säger Robert.

Proteinet som Robert och Markel gör experiment på vid strålrör I911-MX behövs för cancercellens tillväxt. Proteinet tar hand om restprodukter i cancercellerna som bildas av cellens ämnesomsättning. I cancerceller bildas mycket fler restprodukter eftersom de har en ökad metabolism och celldelningstakt. Restprodukterna, som är reaktiva syreföreningar, kan skada byggstenarna till DNA och orsakar i förlängningen programmerad celldöd.

– Om vi slår ut proteinet så att det inte har någon effekt så dör cancercellerna för att det bildas för mycket restprodukter som förstör cancercellernas DNA. Det intressanta är att det bara är cancercellerna som dör eftersom kroppens friska celler har andra sätt att ta hand om de skadade DNA-byggstenarna, säger Robert.

Bild på strukturen av proteinet MTHI och dess interaktion med läkemedelskandidaten TH588 som hämmar proteinets funktion i cancercellen vilket gör att den dör.
Bild på strukturen av proteinet MTHI och dess interaktion med läkemedelskandidaten TH588 som hämmar proteinets funktion i cancercellen vilket gör att den dör.
Detta gör läkemedlet oerhört kraftfullt. Det är fortfarande i teststadiet, och i nuläget görs försök på möss och cancertumörceller hämtade från människor. Man utför kontroller att läkemedlet uppför sig på rätt sätt och angriper just det protein som det är avsett för. Läkemedelskandidaterna utvecklas kontinuerligt och Robert och Markels team hoppas på att kunna påbörja kliniska studier inom 1‒1,5 års tid.

– För att få den upplösning på atomnivå som krävs för att se hur läkemedlet binder till proteinet behöver vi synkrotronljus. Synkrotronljuset är ett väldigt starkt röntgenljus och med det kan vi se saker med väldigt små avstånd, t.ex. avstånden mellan

atomerna i ett protein, säger Robert.

Robert och Markel tillhör docent Pål Stenmarks grupp vid Stockholms universitet. Gruppen är ansvarig för arbetet med att i upplösning på atomnivå kunna visa hur de olika läkemedelskandidaterna binder till proteinet med hjälp av röntgenkristallografi. Informationen om proteinets uppbyggnad som de får genom experiment vid MAX IV-laboratoriet är nödvändig för att kunna utveckla läkemedlet som gör det möjligt att behandla cancer på ett helt nytt sätt.